Jag undrar anledningen till att jag verkligen hatar barn är att jag inte växte upp med några småsyskon? Jag vet, det låter hemskt. "Hatar barn" men så äre! Jag tål dem inte.
Speciellt irri-pirri bli jag när man tar med sig sina två "underbara" skitungar på ica i en barnvagn, à la panzarvagn-style, och förväntar sig att man ska akta på sig! Jag viker mig aldrig, aldrig. Jag tittar istället bort och låtsas inte se dem. Men jag ser, och det är inte fina blickar jag får. Om blickar kunde döda, heter det.. och jag är glad att det inte kan det ibland.

Barn, barn, barn..
Fy fan.
Och seriöst, vem fan vill ha barn när man är 18, saknar utbildning, ingen inkomst och bor hemma?! Det är ju helt orimligt. Jag förstår inte, så förklara för mig varför i hela fridens namn man vill förstöra hela livet för sig och skaffa barn tidigt?!!?!?